Närsynthet (myopi)

Vad är närsynthet?

Hornhinnan och linsen ska samla ljuset så att bilden blir skarp precis på näthinnan. Hos den som är närsynt hamnar skärpan en bit framför näthinnan. Den vanligaste förklaringen är att ögat har blivit lite för långt, ungefär som en boll som dragits ut på längden.¹ Ett annat namn är myopi.

Följden är att saker långt bort ser suddiga ut medan det du har nära, som en bok eller mobilen, oftast syns tydligt. Många märker att det blir skarpare när de kisar. Själva synfelet brukar däremot inte ge trötta ögon eller huvudvärk.¹

Närsynthet delas ofta in efter hur många dioptrier som behövs för att rätta till den. Under 3 dioptrier räknas som lätt, 3–6 som måttlig och mer än 6 som hög närsynthet.⁹ På receptet skrivs styrkan med minustecken. Hur du läser värdena förklaras på sidan om autorefraktor.

När börjar det och när slutar det öka?

Närsynthet kommer under uppväxten.¹ I svenska riktlinjer för optikers undersökningar av barn anges att det hos barn av europeiskt ursprung i genomsnitt börjar någon gång mellan 10 och 16 års ålder, men variationen är stor.⁴

Medan barnet växer ökar synfelet ofta med några tiondels dioptrier per år, och ökningen går fortast de första åren. Mot slutet av tonåren brukar den plana ut, och de flesta har ett stabilt synfel någon gång mellan 14 och 18 års ålder.⁴ Hos en del fortsätter styrkan att ändras en bit in i 20-årsåldern.⁹ Risken att bli kraftigt närsynt är störst hos barn som får synfelet tidigt, där det ökar snabbt, där det finns närsynthet i familjen och som ägnar mycket tid åt närarbete.⁴

Hos små barn hittas synfel ofta vid fyraårskontrollen på BVC eller vid skolans synkontroll i sexårsåldern.¹

Varför blir man närsynt?

Ärftlighet spelar in. Är en förälder närsynt ökar sannolikheten att barnet också blir det, men barn kan bli närsynta även när ingen av föräldrarna är det.⁹ Generna förklarar alltså bara en del.

Miljön verkar också betyda mycket. Mycket tid inomhus hänger ihop med högre risk, och en del läkare tror att mycket tittande på nära håll, till exempel på små skärmar, kan bidra.^1,9 Att just skärmar orsakar närsynthet är inte fastställt, medan sambandet med tid utomhus är bättre undersökt (se nästa avsnitt).

Synfelet blir vanligare i hela världen. En stor sammanställning av 145 studier uppskattade att knappt 23 procent av jordens befolkning var närsynt år 2000 och räknade med att andelen kan nå ungefär hälften år 2050. Andelen med hög närsynthet beräknades öka från knappt 3 till nästan 10 procent under samma period.⁸ Det är prognoser för hela världen, och nivåerna skiljer sig mycket mellan länder.⁸

Hjälper det att vara ute?

Det är det enklaste rådet som har stöd i forskningen. I en metaanalys från 2017 med 25 studier, nästan alla på barn, var risken att bli närsynt drygt 40 procent lägre hos barn som fick mer tid utomhus. I försöken där barnen fick extra utetid som åtgärd förskjöts synen också mindre mot minus under tre år.⁵ En tidigare sammanställning fann att varje extra timme ute per vecka gav något lägre risk.⁶

Det finns dock en viktig begränsning. Hos barn som redan var närsynta fann metaanalysen från 2017 inget samband mellan utetid och hur snabbt synfelet ökade.⁵ I den äldre sammanställningen fann tre studier att mer utetid bromsade ökningen hos redan närsynta barn, så frågan är inte avgjord.⁶ Tid ute är alltså framför allt något som kan skjuta upp eller förhindra att närsynthet börjar, inte en ersättning för glasögon eller behandling hos ett barn som redan är närsynt.

Hur mycket tid som behövs vet forskarna inte säkert, och effekten verkar inte växa i samma takt för varje extra timme.⁵ Utevistelse är bra för barn även av andra skäl, så det finns inget att förlora på att uppmuntra lek och aktiviteter utomhus.⁹ Däremot har ögonövningar, vitaminer eller tabletter inte visats kunna förebygga eller bota närsynthet.⁹

Glasögon, linser och operation

Närsynthet rättas till med glasögon eller kontaktlinser med minusstyrka. Styrkan står på receptet efter en synundersökning, och det är vanligt att höger och vänster öga behöver olika styrka. För de flesta synfel blir synen lika bra med glasögon som med linser, men vid kraftiga synfel brukar linser fungera bäst.¹ Läs mer om valen under Glasögon och Kontaktlinser.

Har ett närsynt barn fått glasögon behöver styrkan följas upp. Optikernas riktlinjer rekommenderar ett besök hos optiker eller ögonläkare minst en gång om året.⁴ Barn och unga har rätt till glasögonbidrag till och med det år de fyller 19, och bidraget gäller även kontaktlinser. Från åtta år är det minst 800 kronor, under åtta år bestämmer regionen beloppet (regler som gäller 2026).^1,14

Kontaktlinser kräver ett aktuellt recept och att du vet hur linserna ska skötas. Exemplen nedan är reklam och inget råd om vilka linser som passar dig.

Vuxna kan ibland opereras för närsynthet, med laser på hornhinnan eller med en lins som opereras in i ögat. Du bör ha fyllt 20 år, och synfelet ska ha varit oförändrat i två år. Laser kan bli aktuellt upp till ungefär 35 års ålder, och vid mycket kraftig närsynthet passar en inopererad lins ofta bättre. Operationen betalar du själv.³ Som vid alla ingrepp finns risker och biverkningar, till exempel ringar runt lampor och sämre mörkerseende.⁹

Går det att bromsa närsynthet hos barn?

Det finns behandlingar som tycks kunna bromsa ökningen hos barn. Atropindroppar skrivs ut av ögonläkare. Linser och glas för att bromsa närsyntheten provas ut av optiker eller ögonläkare. Alla behandlingarna kräver uppföljning.^4,10

• Atropin i låg dos. Ögondroppar med det verksamma ämnet atropin ges en gång om kvällen. Inom EU finns ett godkänt receptbelagt läkemedel för barn mellan 3 och 14 år vars närsynthet ökar med minst 0,5 dioptrier per år och ligger mellan −0,5 och −6 dioptrier. Behandlingen ska sättas in av ögonläkare. Ljuskänslighet är vanligt, och när behandlingen avslutas kan närsyntheten börja öka igen.^10,13 Låg dos atropin har i Cochrane-översikten lägst tillförlitlighet.Begränsad evidens Läs om läkemedlet i FASS och vänd dig till ögonläkaren eller apoteket med frågor.
• Ortokeratologi. Hårda linser som barnet sover med plattar tillfälligt till hornhinnan, så att synen blir skarp under dagen utan linser.^4,9 Det finns en risk för allvarliga ögoninfektioner, så hygienen måste vara noggrann.⁹
• Speciella glasögonglas och mjuka linser med olika styrka i mitten och i kanten.^4,7,9

En Cochrane-översikt med drygt 100 randomiserade studier på barn fann att flera av dessa behandlingar kan minska hur mycket synfelet ökar och hur mycket ögat växer på längden under det första året. Tillförlitligheten skiljer sig åt: för ortokeratologi och atropin i hög dos bedömdes den som måttlig, för mjuka multifokala linser som låg och för atropin i låg dos som mycket låg. Det är dessutom osäkert hur bestående effekten är på längre sikt.⁷

Hög närsynthet och risken för näthinneavlossning

Vid kraftig närsynthet är ögat längre än vanligt. Då töjs näthinnan ut och blir känsligare, så hål uppstår lättare. Hos yngre personer med näthinneavlossning är detta, tillsammans med att sjukdomen finns i släkten, den vanligaste förklaringen.² Risken ökar med graden av närsynthet.⁹ Är du kraftigt närsynt är det bra att gå på regelbundna kontroller av näthinnan hos ögonläkare och att känna till varningstecknen.⁹

En näthinneavlossning gör inte ont. Typiska tecken är ljusblixtar i kanten av synfältet, en rödaktig rök, grumlingar och en grå eller mörk skugga i utkanten av synfältet som växer.² Dröjer behandlingen kan synen i det ögat försvinna.² Vad du gör vid sådana symtom står i rutan om när du ska söka vård. Har du bara små grumlingar och inga andra symtom behöver du oftast inte söka vård, se grumlingar i ögat.²

Kraftig närsynthet ökar också risken för andra ögonsjukdomar, bland annat glaukom och grå starr.⁹