Ögat

Ögat är ett av kroppens viktigaste sinnen och i våra ögon finns 70% av kroppens alla sinnesreceptorer, celler som tar emot sinnesuttryck från omgivningen. Dessa leder information vidare till hjärnbarken som på ett eller annat sätt också är involverat i synen.

Öga med pupill, iris, glaskropp och blodkärl
Öga med pupill, iris, glaskropp och blodkärl

Ögat är format som ett klot och mäter cirka 2,5 cm i diameter. Det är bara en sjättedel av ögongloben som är synlig i ansiktet. Resten av ögat ligger inbäddad och skyddad i ögonhålan.

Ögonhinnorna

Ögat har flera olika hinnor som är viktiga för synen. Längst ut sitter den så kallade hornhinnan (cornea), som är en genomskinlig del av en sena som heter sclera. Den främre, vita delen av scleran brukar vi kalla för ögonvita. Hornhinnan skyddar ögat från skräp.

Innanför hornhinnan finns den så kallade åderhinnan (choroidea). Genom den finns ett nät av blodfyllda kapillärer som förser ögat med all näring och kan transportera bort avfall. Den främre delen av åderhinnan heter regnbågshinnan (iris).

Iris är uppbyggd av två antagonistiska muskler som kan antingen vidga eller sluta pupillen, ljusöppningen mitt på ögat. Beroende på ljusförhållandet i miljön vi befinner oss kan ljusinsläppet anpassas så att pupillen mäter från cirka 1,5 mm i diameter i dagsljus till 8 mm i skymningsljus.

Näthinnan (retina) ligger längst bak i ögat och består av ljuskänsliga fotoreceptorer som tolkar ljussignaler till elektriska impulser. De här cellerna heter antingen tappar eller stavar och kopplar mot synnerven (nervus opticus).

Ögongloberna

Innanför hinnorna finns en stor glaskropp (corpus vitreum). Däri flyter en klar och trögflytande vätska som är ganska rik på vita blodkroppar. Längst fram på glaskroppen sitter linsen, fäst i små trådar mot en muskel.

Linsen är den del av ögat som bryter ljuset och genom att dynamiskt justera spänningen i trådarna kan brytkraften varieras. Det görs hela tiden när vi växlar mellan att titta nära eller längre bort på olika saker.

Runt omkring ögat

För att synen ska fungera optimalt behöver ögat också hjälp från andra delar av ansiktet. Ovanför och under ögat sitter ögonlocken som ska skydda ögat mot smuts och att återfukta med tårvätska. Ögonlocken ger även ögat och syncentrum avlastning under tiden vi sover genom att stänga av input då vi blundar.

De övre ögonlocken har ögonfransar längst ut och de kan hjälpa till att fånga upp smuts och damm från att nå ögat. I ögonfransen hårsäck sitter många snabbreaktiva nervändar som kan utlösa en supersnabb blinkreflex ifall något hotar ögat.

Ögonbryn kan ge skugga till ögat
Ögonbryn kan ge skugga till ögat så vi inte bländas i starkt solljus.

En liten bit till ovanför ögat finns ögonbrynen och de har faktiskt också en funktion för synen och är inte bara något man ska sminka, trimma eller färga. Ögonbryn kan vid starkt solljus se till att ögat inte bländas genom att slänga en liten skugga.

Sen har ögonbrynen också annan funktionalitet ur ett kommunikativt perspektiv. De rör sig och förstärker våra ansiktsuttryck när vi är arga, förvånande med mera.

Tema av Anders Norén