Synundersökning och synfel

Hur går en synundersökning till?

Besöket börjar oftast med några frågor om hur du ser i vardagen, om du har besvär och om du redan använder glasögon eller linser. Har du sådana tar du med dem, eftersom synen ofta mäts även med den korrektion du har i dag.^1,4

Sedan kommer själva mätningen. Du tittar på en syntavla med bokstäver som blir mindre rad för rad, och höger och vänster öga mäts var för sig. Därefter sätter den som undersöker in linser med olika styrka framför ögat, och du säger vilket alternativ som ger skarpast bild. Den delen kallas subjektiv refraktion, eftersom resultatet bygger på dina svar, och den räknas som det säkraste sättet att få fram rätt styrka hos vuxna.^1,2,5 Ofta mäts också hur bra du ser med båda ögonen tillsammans.⁴

Ibland görs först en snabb mätning i en autorefraktor. Du tittar in i apparaten med ett öga i taget, och den räknar själv ut brytningsfelet och föreslår en glasstyrka. Det tar en till två minuter per öga.¹ Värdet används sedan ofta som startpunkt när styrkan finjusteras med provlinser.⁵

När undersökningen är klar får du veta resultatet direkt, och behöver du glasögon eller linser står styrkan på receptet. Hur du läser värdena SPH, CYL och AXIS står på sidan om autorefraktor. Det är vanligt att höger och vänster öga behöver olika styrka.^1,2

Synskärpa: vad betyder 1,0?

Synskärpa, på fackspråk visus, beskriver hur små detaljer ögat kan skilja åt. Den anges oftast som ett decimaltal, till exempel 0,5 eller 1,0. På syntavlan, som oftast står fem till sex meter bort, motsvarar varje rad ett värde: de stora bokstäverna högst upp ger ett lågt tal och ju mindre rad du klarar, desto högre blir siffran. Barn som inte kan läsa får titta på symboler i stället för bokstäver.^1,4,5,6

Siffran 1,0 brukar kallas normal syn och är en nivå som de flesta kan nå. Någon skarp gräns för friska ögon är det inte: somliga ser bara 0,5 trots att ögonen är friska, medan andra når 2,0 eller mer. Förenklat motsvarar 1,0 att du kan läsa en registreringsskylt på ungefär 50 meters håll.⁴

Hur skarpt du ser beror på tre saker: att ögat ger en skarp bild på näthinnan, att den del av näthinnan där bilden hamnar fungerar som den ska, och att synbanorna och hjärnan bearbetar signalerna.⁴ Ett synfel påverkar den första delen, eftersom ljuset bryts så att bilden inte blir skarp.² Är synskärpan fortfarande nedsatt trots rätt glasögon kan det bero på en sjukdom i ögat, och då behövs fler undersökningar hos en ögonläkare.^1,2

Ögontryck, ögonbotten och andra delar av undersökningen

En synundersökning handlar i första hand om synskärpa och brytningsfel. Hos ögonläkaren ingår ofta också en granskning av ögat med belysning och förstoring och en mätning av trycket i ögat. Obehandlat högt tryck kan med tiden ge skador i ögat.¹

Trycket mäts på några olika sätt. Med en luftpuff eller en handhållen mätare behövs ingen bedövning, och det känns som mest som en lätt beröring. När tryckmätaren sitter på ett ögonmikroskop får du först bedövande droppar med gult färgämne. Oavsett metod tar det bara någon minut.¹

Ögonbotten kan fotograferas genom pupillen med en särskild kamera, ibland efter droppar som vidgar pupillen. Dropparna kan göra att du ser suddigt och blir ljuskänslig i allt från en timme till en dag, och under den tiden ska du inte köra bil eller cykla.¹ Andra undersökningar, som synfältsmätning och OCT-bilder av näthinnan, görs när det finns misstanke om sjukdom.¹

Autorefraktor och retinoskop mäter brytningsfelet

Det finns två sätt att ta reda på hur stort ett brytningsfel är. Det ena är det du själv svarar på framför provlinserna. Det andra är objektiva mätningar, där apparaten eller den som undersöker läser av ögat utan att du behöver svara.⁵

Autorefraktorn är en sådan objektiv metod.^1,5 Ett retinoskop används för samma sak: undersökaren lyser in i ögat, håller provlinser framför det och följer hur ljusreflexen i pupillen rör sig. Hos barn, som inte alltid kan svara på frågor, är det ofta den mest användbara metoden.^2,5 Retinoskopet mäter alltså brytningsfelet, inte synskärpan. Synskärpan får du fram genom att läsa på syntavlan.^1,2 Läs mer om hur mätningen fungerar på sidan om autorefraktor.

Vem gör vad: optiker, ortoptist och ögonläkare

• Optiker undersöker synen och provar ut glasögon och linser till vuxna och till barn som har fyllt åtta år. Blir synen inte bra trots glasögon kan optikern remittera dig till en ögonläkare.^1,2 Legitimerade optiker får också skriva det grundläggande synintyget för körkort.⁷
• Ortoptist är en sjuksköterska eller optiker med vidareutbildning i skelning och samsyn. Ortoptisten arbetar oftast på en ögonmottagning och undersöker hur ögonen rör sig och samarbetar.¹
• Ögonläkare undersöker och behandlar sjukdomar i ögat. Barn under åtta år undersöks på en ögonmottagning, av ortoptist eller ögonläkare.^1,2 Vissa delar av undersökningen kan göras av en sjuksköterska.^1,2

Optiker är ett legitimationsyrke, och legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen.¹³ En legitimerad optiker kan i vissa fall ansöka om att få rekvirera och hantera diagnostiska ögondroppar.¹⁴

När bör barn och vuxna kolla synen?

Barn föds med låg synskärpa och tränar upp den under de första åren, och full synskärpa når de vid fem till sex års ålder. För att synen ska utvecklas behöver bilden på näthinnan vara skarp, så ett synfel som inte rättas till kan bromsa utvecklingen.² Därför kontrolleras synen på bvc vid fyraårsbesöket och i skolan vid sex års ålder. Barn under åtta år som behöver undersökas vidare skickas till en ögonmottagning, där de ofta får droppar som vidgar pupillen innan synfelet mäts.² Från åtta år går barnet till optiker som en vuxen.²

Vuxna bör boka en synundersökning när de tror att de har fått ett synfel eller märker att de ser sämre än förut.^2,3 Den amerikanska ögonläkarföreningen AAO rekommenderar friska vuxna en fullständig ögonundersökning vart femte till tionde år före 40 och vartannat år eller varje år från 65. Dessutom rekommenderas en grundundersökning vid 40, eftersom tidiga tecken på ögonsjukdom ofta börjar märkas i den åldern.¹⁵ Har du diabetes, högt blodtryck eller ögonsjukdom i släkten bör du undersökas oftare, och linsbärare rekommenderas ett besök om året.⁹

Synkrav för körkort

Den som söker körkortstillstånd behöver skicka in ett synintyg till Transportstyrelsen. Det grundläggande synintyget kan skrivas av en legitimerad optiker eller läkare.⁷

• Bil, motorcykel, moped och traktor (AM, A1, A2, A, B, BE och traktorkort): minst 0,5 i synskärpa med båda ögonen tillsammans, mätt på fyra till sex meters avstånd.⁶
• Lastbil och buss (C- och D-behörigheter): minst 0,8 på det bättre ögat och minst 0,1 på det sämre.⁶
• Taxiförarlegitimation: minst 0,8 med båda ögonen tillsammans.⁶

Du får använda glasögon eller kontaktlinser för att klara kraven.⁶ Utöver synskärpan finns regler om bland annat synfält och dubbelseende.⁶

Glasögonbidrag för barn och unga

Barn och unga som behöver glasögon eller kontaktlinser för ett synfel har rätt till glasögonbidrag till och med det år de fyller 19. Från åtta år är bidraget 800 kronor, eller den faktiska kostnaden om glasögonen eller linserna är billigare. En del regioner ger mer. Under åtta år bestämmer regionen beloppet (regler som gäller 2026).^2,16 I Region Stockholm är bidraget högst 500 kronor för barn upp till sju år och högst 800 kronor för 8–19-åringar (uppgift hämtad 2026-10-17).⁸

Ofta sköter optikern ansökan och drar av bidraget direkt när du betalar. I Region Stockholm ges inget bidrag för att ersätta glasögon som har gått sönder, tappats bort eller vuxit ur.⁸ Reglerna för de yngsta barnen skiljer sig alltså mellan regionerna.²

De vanligaste synfelen

Synfel kallas också brytningsfel, eftersom ljuset bryts så att bilden inte hamnar skarpt på näthinnan. Vanliga tecken är att det blir suddigt på nära eller långt håll, att ögonen blir trötta, att du kisar eller får huvudvärk.²

• Närsynthet: du ser bra nära men suddigt på avstånd. Ögat är förenklat för långt, så bilden hamnar framför näthinnan. Närsynthet uppstår under barndomen och tonåren.²
• Översynthet (även kallad långsynthet): ögat är förenklat för kort och bilden hamnar bakom näthinnan. Det blir ansträngande att se nära, och ögonen kan bli trötta. Översynthet är vanligt hos små barn och växer ofta bort.²
• Astigmatism: hornhinnan är oftast olika krökt i olika riktningar, så bilden blir inte skarp på något avstånd. Det kan ge huvudvärk och irriterade ögon.²
• Ålderssynthet: linsen blir sämre på att ställa om till nära håll. Det märks oftast efter 40, först som att liten text i svagt ljus blir svår att läsa.²

Synfelen rättas oftast till med glasögon eller kontaktlinser, och vid ålderssynthet används ofta dubbelslipade eller progressiva glas, som du kan läsa om under multifokala glasögon. Vissa brytningsfel kan också opereras eller laserbehandlas.² Hur ögat är uppbyggt kan du läsa om på sidan om ögat.