Glaukom (grön starr)

Vad är glaukom?

Glaukom är ett samlingsnamn för ögonsjukdomar där synnervens fibrer gradvis förtvinar. Följden är att delar av synfältet blir mörkare och till slut försvinner. Det mest centrala seendet klarar sig ofta länge, så det går att läsa en synskärpetavla utan fel trots stora skador längre ut i synfältet. ⁴

Namnet grön starr kan förvirra. Glaukom har inget med grå starr att göra: vid grå starr grumlas ögats lins, och det går oftast att åtgärda med en operation. Skadan vid glaukom sitter i synnerven och kan inte repareras. ^1,2

Sjukdomen är framför allt en åldersfråga. Den är ovanlig före 50 års ålder, och ungefär var tjugonde person över 75 år har glaukom. ^3,4 Läs mer om hur ögat är uppbyggt under Ögat.

Ögontrycket och kammarvattnet

Ögat innehåller en klar vätska, kammarvatten, som hela tiden bildas inne i ögat och rinner ut genom kanaler i den så kallade kammarvinkeln. Balansen mellan det som bildas och det som rinner ut bestämmer trycket i ögat. ¹ När utflödet försvåras stiger trycket, och ett högt tryck ökar risken att synnerven skadas. ^1,4

Sambandet är inte enkelt. En del har högt tryck i många år utan att synnerven påverkas, något som kallas okulär hypertension. Andra får glaukomskador trots att trycket ligger inom normalområdet, så kallat normaltrycksglaukom. ^1,3,4 Därför räcker det inte att bara mäta trycket för att ställa diagnosen. ⁴

Öppenvinkelglaukom och trångvinkelglaukom

Öppenvinkelglaukom

Det är den överlägset vanligaste formen i Sverige. Kammarvinkeln är öppen, men vätskan har svårt att ta sig ut genom vävnaden i vinkeln, trabekelverket. ⁴ Skadan växer under månader och år, och eftersom hjärnan fyller i luckorna i synfältet märker de flesta ingenting förrän sjukdomen har pågått länge. Ögat ser helt normalt ut utifrån. Ofta drabbas det ena ögat först och det andra senare. ¹

Till gruppen hör också exfoliationsglaukom, där små proteinutfällningar, exfoliationer, syns i ögat. I Sverige förekommer de ofta, framför allt hos kvinnor, och förekomsten stiger kraftigt med åldern. Exfoliationsglaukom går oftast fortare än till exempel normaltrycksglaukom. ³

Trångvinkelglaukom och akut trångvinkelattack

Vid trångvinkelglaukom är det ett anatomiskt hinder som gör att vätskan inte når fram till utflödet. ⁴ Det är ovanligare och drabbar oftare den som är översynt, eftersom ett sådant öga är litet och har en grund främre kammare. När pupillen vidgas kan vinkeln tryckas ihop helt. Då stiger trycket på kort tid, och synnerven kan skadas snabbt. ¹

Andra former

Glaukom kan också komma som följd av andra sjukdomar, till exempel diabetes eller kärlproppar i näthinnan. Medfött glaukom finns men är mycket ovanligt. ^1,4

Symtom

Vid öppenvinkelglaukom finns oftast inga symtom alls i början. Trycket känns inte, ögat blir inte rött och synskärpan kan vara normal. När du själv märker att synfältet har blivit mindre och mörkare är skadan ofta stor. ^1,3,4

En akut trångvinkelattack är något helt annat. Den ger vanligen flera av de här besvären samtidigt: ^1,4

• kraftig värk i ett öga, ibland i båda
• synen blir snabbt sämre
• färgade ringar runt lampor och andra ljuskällor
• ett rött och irriterat öga
• huvudvärk
• illamående och kräkningar, ibland ont i magen eller bröstet.

Är båda ögonen röda är glaukom nästan aldrig förklaringen, och värk i ett öga som inte är rött beror oftast på något annat. ⁴

Ärftlighet och andra riskfaktorer

Risken att få öppenvinkelglaukom ökar med: ³

• stigande ålder
• högt ögontryck, som är den viktigaste riskfaktorn
• glaukom hos en förälder eller ett syskon
• måttlig eller kraftig närsynthet, från ungefär −3 dioptrier.

Arvet spelar roll. Eftersom sjukdomen är vanlig hos äldre har många någon släkting med glaukom, men har två eller fler nära släktingar fått den är risken klart förhöjd, och särskilt om det är ett syskon. ⁴ Har du en förälder eller ett syskon med glaukom ska ögonen kontrolleras med jämna mellanrum från 50 års ålder, för du hinner inte själv märka sjukdomen i tid. ¹ I släkter där många är drabbade kan kontrollerna behöva börja tidigare och göras tätare. ⁴

Det finns ingen allmän screening för glaukom i Sverige. Det saknas metoder som är både enkla och tillräckligt säkra för att undersöka hela befolkningen. ⁴

Så undersöks ögonen

Diagnosen bygger på tre saker: ögontrycket, hur synnerven ser ut och hur synfältet fungerar. ⁴ Vanliga undersökningar är: ^1,4

• mätning av ögontrycket
• undersökning i ögonmikroskop
• synfältsundersökning
• bilder av synnerven, till exempel med ögonbottenfoto eller OCT. Ett tunnare nervfiberlager på OCT-bilden är ett tidigt tecken på skada.

Trycket varierar under dygnet och mellan olika dagar. Ett högt värde bör därför mätas om innan man drar slutsatser. ⁴

Många optiker har i dag utrustning för synfältsundersökning och OCT och kan upptäcka tecken på glaukom, men utredning och behandling görs i samarbete med en ögonläkare. En tryckmätning ensam räcker inte för att utesluta sjukdomen. ⁴ Läs mer om vad som ingår i en synundersökning.

Behandling: droppar, laser och operation

Målet med all glaukombehandling är lägre tryck i ögat, antingen genom minskad vätskebildning eller genom lättare utflöde. Det är en ögonläkare som väljer behandling. ^2,4 Flera kontrollerade studier visar att trycksänkning bromsar synförlusten, men syn som redan har försvunnit kommer inte tillbaka. ^3,4

Ögondroppar

Droppar är det vanligaste sättet att börja. ⁷ Det finns flera grupper av verksamma ämnen: ^3,4

• Prostaglandinanaloger, till exempel latanoprost, bimatoprost, travoprost och tafluprost. De tas en gång om dagen, oftast på kvällen, och är vanligen förstahandsval eftersom de sänker trycket bra och brukar tolereras väl.
• Betablockerare, till exempel timolol och betaxolol. Också ett möjligt förstahandsval, men med fler biverkningar i resten av kroppen.
• Andra grupper är karbanhydrashämmare (dorzolamid, brinzolamid), alfaagonister (brimonidin), pilokarpin och netarsudil.

Räcker inte ett preparat byter man i första hand till ett annat. Behövs två finns många som kombinationer i samma flaska, vilket gör det enklare att komma ihåg dosen. ⁷ Trycksänkande droppar skrivs ut av ögonläkare. I FASS är till exempel latanoprost och timolol receptbelagda. ^5,6 Har du fått veta att du har trång kammarvinkel, läs bipacksedeln och fråga apoteket innan du använder receptfria ögondroppar som drar ihop blodkärlen. ⁹

Det viktigaste är att ta dropparna varje dag enligt schemat. Trycket går upp varje gång du missar en dos, och då riskerar synnerven att skadas. ² Använder du två sorters droppar i samma öga ska du vänta några minuter mellan dem. Hur länge står i bipacksedeln. ^2,5,6

Biverkningar att känna till

• Alla droppar kan svida, irritera och göra ögat rött, antingen av själva ämnet eller av konserveringsmedlet. ^2,4 Konserveringsmedlet bensalkoniumklorid kan irritera mer om du har torra ögon och kan missfärga mjuka kontaktlinser. Ta ut linserna innan du droppar och vänta innan du sätter in dem igen. ^5,6 En del preparat finns utan konserveringsmedel. ⁷
• Prostaglandinanaloger kan ge längre och mörkare ögonfransar och kan göra regnbågshinnan brunare, framför allt hos den som har melerade ögon. Färgförändringen kan bli bestående. ^4,5
• Betablockerare i droppform tas delvis upp i blodet. De ska inte användas av den som har astma eller vissa former av hjärtblock, och de kan ge till exempel trötthet, sömnbesvär och lågt blodtryck. Berätta för läkaren om alla läkemedel du tar. ^2,4,6

Läs om ditt läkemedel i bipacksedeln eller på fass.se. ²

Laser

En laserbehandling av kammarvinkeln, oftast så kallad selektiv lasertrabekuloplastik (SLT), gör att vätskan rinner ut lättare. Trycksänkningen motsvarar ungefär en droppe men klingar av med tiden. ³ Laser kan vara första behandling eller ett komplement när dropparna inte räcker. ^2,3

Själva behandlingen tar några minuter och görs med bedövningsdroppar. Det brukar inte göra ont. Efteråt är synen ofta dimmig i några timmar, så du ska inte köra bil förrän den har klarnat. Ögonen kan vara ljuskänsliga en dag eller två. ² Vid trångvinkelglaukom används en annan laserbehandling som riktas mot regnbågshinnan, iridotomi. ⁴

Operation

Hjälper inte droppar och laser kan du behöva opereras. Det finns flera sorters ingrepp, och alla gör det lättare för vätskan att rinna ut ur ögat. Ibland opereras ett litet rör, ett implantat, in för att leda bort vätskan. Du är oftast vaken och lokalbedövad, och operationen tar sällan mer än en timme. ² Operation sänker trycket mer än droppar och laser men har också större risker, och därför väger ögonläkaren för- och nackdelar tillsammans med dig. ³ Under en till tre månader efter ingreppet droppar du med kortison för att dämpa inflammationen. ²

Att leva med glaukom

Glaukom kräver kontroller resten av livet. De flesta går på återbesök en eller två gånger om året, där man mäter trycket, undersöker synfältet och tittar på ögonbotten. ² Ta gärna med dina droppar till besöket. Bra frågor att ställa är om sjukdomen har stannat av, om behandlingen passar dig och om den kan göras enklare. ¹

Många oroar sig för att bli blinda. Sjukdomen är en av de ledande orsakerna till blindhet i världen, men de flesta som har glaukom blir inte blinda. Rätt diagnos, behandling och kontroller kan bromsa skadorna och ibland stoppa dem helt. ^1,3 Behöver du hjälp i vardagen kan du få remiss till en syncentral för synhjälpmedel. ¹

Bilkörning

Synfältsdefekter kan påverka rätten att ha körkort, och Transportstyrelsen kan kräva intyg om synfältet från en ögonläkare eller en optiker. ⁸ Sedan den 1 februari 2025 är kraven på synfältet lägre än tidigare, och fler intyg får skrivas av optiker. Den som har glaukom och regelbundet ska skicka in synfältskartor kan därför vända sig till en optiker i stället för bara till en ögonläkare. ⁸

Fler ämnen hittar du under Besvär och sjukdomar.