Röda ögon

Varför blir ögat rött?

Ögonvitan täcks av bindhinnan, en tunn och genomskinlig hinna med ett nät av små blodkärl. När ögat retas vidgas kärlen och ögat blir rött. Ibland spricker ett av dem, och då syns i stället en skarpt röd fläck. ^1,8

Rött öga är det vanligaste ögonsymtomet i primärvården. ⁵ Rodnaden i sig säger inte så mycket om hur allvarligt det är. Det är det du känner samtidigt som avgör: skaver, kliar eller rinner det, eller gör det ont och ser du sämre? ^1,6

Vanliga och ofarliga orsaker

Trötthet, rök och irritation. Röda ögon är vanligt. De kommer till exempel när du är trött, har vistats i rök, badat i klorvatten eller haft linserna i för länge. Ögonen kan då också svida, klia och tåras. ^1,8,9

Torra ögon. När tårfilmen inte räcker till blir ögat lätt rött och känns grusigt, trött eller svidande. Långa pass vid skärmen, torr och dammig luft och stigande ålder är vanliga skäl. ^4,5 Läs mer om torra ögon.

Allergi. Pollen, pälsdjur, kvalster och damm kan ge ögon som kliar, rinner och blir röda, för det mesta i båda ögonen på en gång. Det är ovanligt att allergi bara ger besvär i ena ögat. Händer det beror det ofta på att något du inte tål har hamnat just där. ¹

Ögonlocket. En vagel eller en inflammation i ögonlockskanten (blefarit) kan också göra ögat rött. Vid blefarit är kanterna ofta svullna och det bildas små skorpor bland fransarna. Besvären kommer och går, ibland under lång tid. ¹

Skräp i ögat. Ett korn som fastnat under ögonlocket skaver och gör ögat rött. Oftast tåras ögat så mycket att skräpet sköljs ut av sig självt. ^1,3

Blodkärl som har brustit i ögat

En klarröd fläck på ögonvitan, ofta upptäckt i spegeln, är för det mesta ett litet blodkärl i bindhinnan som har gått sönder. Det ser dramatiskt ut men kan liknas vid ett blåmärke. Det värker inte, och synen är opåverkad. ^1,10

Orsaken är ofta oklar, men högt tryck i ögat eller en allvarlig ögonsjukdom ligger inte bakom. ¹ Hosta, nysningar, kraftiga krystningar eller att du gnuggat ögat hårt kan räcka. Blödningarna är också något vanligare hos den som har högt blodtryck eller diabetes, eller tar läkemedel som gör att man blöder lättare. ^5,10

Ingen behandling behövs. Fläcken kan växa lite det första dygnet och brukar sedan försvinna av sig själv inom en till två veckor. Skaver det kan fuktande ögondroppar kännas skönt. Har du andra besvär samtidigt bör du kontakta vården, och får du sådana blödningar ofta kan en ögonläkare behöva utreda varför. ^1,5,10

Ögoninflammation

En inflammation i bindhinnan, konjunktivit, är den vanligaste orsaken till ett rött öga som inte gör ont. Den beror oftast på virus eller bakterier, gärna i samband med en förkylning. ^5,12 Ögat blir rött och irriterat, locken svullnar och det bildas kladd eller var som gör att ögat klibbar ihop. Ofta är båda ögonen drabbade, men det kan börja i det ena. ¹

Tvättar du ögonlocken och fransarna brukar det gå över på ungefär fem dagar utan läkemedel. Inflammationen smittar, framför allt mellan små barn som leker nära varandra. ¹ Läs mer om ögoninflammation, om smitta och om när barnet kan gå till förskolan.

Allvarliga orsaker: när det gör ont och synen påverkas

Ett fåtal orsaker till röda ögon kan skada synen om de inte behandlas snabbt. De har det gemensamt att det oftast bara gäller ena ögat, att det gör ont och att synen blir sämre eller att ljus känns obehagligt. ^1,6

Inflammation i regnbågshinnan (irit). Det värker i och runt ögat, ögat blir rött och ljuskänsligt och synen blir sämre. Pupillen är ofta mindre än på det friska ögat. Besvären kan bli kraftiga på bara några timmar. Irit behöver undersökas av en ögonläkare och behandlas så snart som möjligt, oftast med kortisondroppar och droppar som vidgar pupillen. ^1,6

Infektion eller sår på hornhinnan (keratit). Ögat gör ont, tåras mycket, tål inte ljus och ser sämre. Det drabbar oftast ett öga och kan komma efter skräp i ögat, en liten skada på hornhinnan, linsanvändning eller herpes. Vid en kraftig infektion kan det bli ett ärr som ger bestående synnedsättning, så ögat ska undersökas snabbt. ¹

Akut glaukom (akut trångvinkelattack). Trycket i ögat stiger på kort tid. Det gör mycket ont, synen försämras snabbt, ögat blir rött och du kan se ringar i regnbågens färger runt lampor. Huvudvärk, illamående, kräkningar och ibland ont i magen eller bröstet hör till bilden. ² Synnerven kan skadas fort, så det här är ett akutfall. Det är ovanligt och drabbar oftare personer som är översynta. ^1,2,6

Rött öga med samtidiga blåsor i ansiktet, och röda, svullna ögon hos nyfödda, är också skäl att söka akut. Har du fått något frätande i ögat gäller sköljning och 112, se rutan om när du ska söka vård. ^1,3

Röda ögon och kontaktlinser

Ögonen kan bli röda och irriterade om du har haft linserna i längre än tänkt, sovit med dem eller vistats i dammig, torr eller rökig luft. Ta ur linserna och låt ögonen vila tills det lugnat sig. ¹

Svåra infektioner är ovanliga, men linsbärare har större risk för infektion i hornhinnan, störst om linserna bärs dygnet runt. Är det inte bättre några timmar efter att linserna tagits ur, eller märker du sämre syn, var eller skav, kontaktar du en optiker eller vården. Har du haft en infektion ska du börja med ett nytt par linser efteråt. ^1,5 Mer om skötsel finns på sidorna om kontaktlinser och linsvätska.

Vad du kan göra själv

• Undvik det som retar ögat: rök, damm, klorvatten och pälsdjur du inte tål. Simglasögon skyddar i bassängen. ¹
• En sval, fuktig tvättlapp över de slutna ögonen några gånger om dagen kan kännas lindrande. ⁹
• Håll händerna rena och rör inte ögonen om de är smutsiga. Har du en ögoninflammation bör örngott och handduk bytas ofta. ^5,9
• Placera skärmen så att du inte behöver titta uppåt, eftersom ögonen då blir torrare. ⁴
• Skölj ögat med koksaltlösning eller ljummet vatten om du har fått skräp i det, och blinka några gånger under tiden. ^1,3

Torra och irriterade ögon kan lindras med receptfria fuktdroppar, så kallade tårersättningsmedel. De finns både som tunn vätska och som gel. Droppar utan konserveringsmedel är att föredra, särskilt om du droppar ofta. ^4,9 Fuktdroppar behandlar ingen infektion eller inflammation, utan lindrar torrhet och skav. Fler varianter jämförs på sidan om ögondroppar.

Läkemedel: kärlsammandragande droppar och allergidroppar

Droppar mot rodnad. Det finns receptfria ögondroppar som drar ihop blodkärlen i ögat, till exempel med det verksamma ämnet nafazolin. De gör ögat vitare en stund men tar inte bort orsaken. Tillverkaren anger att de bara är till för tillfälligt bruk, högst sju dagar i rad. Fortsätter du för länge kan ögat bli rödare än innan när effekten går ur, så kallad rebound-rodnad. ^7,8 De är inte till för barn under 12 år. Är du gravid eller ammar, fråga läkare eller apotek först. ⁷

Har du glaukom, trång kammarvinkel, en skada på hornhinnan eller inflammation i regnbågshinnan ska du inte använda sådana droppar, och trång kammarvinkel kan dessutom ge akut glaukom. Sluta med dropparna och kontakta läkare om ögat inte är bättre eller blir sämre efter ett dygn, eller om du får ont, ser sämre eller blir ljuskänslig. ⁷ Många ögonläkare väljer hellre fuktdroppar utan konserveringsmedel. ⁸ Läs bipacksedeln på FASS och fråga på apoteket om du är osäker.

Droppar mot allergi. Vid allergiska ögonbesvär finns receptfria ögondroppar med antihistamin eller kromoner, till exempel natriumkromoglikat. Har du inga andra allergibesvär än i ögonen kan du prova dem i upp till två veckor, och vet du att det är pollen kan du använda dem hela säsongen. ^1,11 Under graviditet och amning går vissa receptfria droppar med natriumkromoglikat eller levokabastin bra, men fråga apoteket eftersom bipacksedeln kan avråda. ¹¹