AMD – åldersförändringar i gula fläcken

Vad är AMD?

Längst bak i ögat sitter näthinnan med sina ljuskänsliga synceller, tappar och stavar. Mitt på näthinnan finns ett område på två till tre millimeter där tapparna sitter som tätast. Det kallas gula fläcken, eller makula, och det är den du använder när du läser, känner igen ett ansikte eller trär en nål. ^1,2

Med åren kan gula fläcken skadas. Tillståndet har flera namn: åldersförändringar i gula fläcken, makuladegeneration och AMD, efter engelskans age-related macular degeneration. ^1,2 Varför det händer vet man inte säkert, men risken stiger med åldern, och före 65 år är sjukdomen ovanlig. ¹ Bland personer som är 85 år eller äldre har var fjärde någon form av förändring i gula fläcken. ³

AMD tar inte bort sidoseendet, så du blir inte helt blind. Men när detaljseendet försvinner blir det svårt att läsa, se ansikten och klara sig i miljöer du inte känner. ^1,5

Torr och våt AMD

Sjukdomen finns i två former. Torr AMD står för drygt åtta av tio fall. Syncellerna i gula fläcken bryts då ner lite i taget, ofta under många år. Oftast märks det i ena ögat först, men till slut drabbas alltid båda. ^1,2

Våt AMD är betydligt ovanligare, ungefär 10–15 procent av alla fall, men går mycket fortare. Under gula fläcken växer nya, sköra blodkärl som läcker blod och vätska. Gula fläcken svullnar och syncellerna tar skada, ibland på bara en eller ett par veckor. ^1,2,3 Hälften av dem som får våt AMD är 80 år eller äldre när det börjar. ³ Får våt AMD vara obehandlad blir synen oftast kraftigt försämrad inom ett år. ³

Det är vanligt att man delar in sjukdomen i tidig, medelsvår och sen AMD. Torr AMD kan slå över i våt form i vilket skede som helst, och en våt AMD räknas alltid till de sena stadierna. ⁵ Ett tidigt tecken är drusen, små avlagringar under gula fläcken som ögonläkaren ser när ögonbotten undersöks. Hur många och hur stora de är avgör vilket stadium det räknas som. ^1,2,6

Symtom

Vid torr AMD smyger sig besvären på. Du kan märka att ^1,2

• synen blir långsamt sämre och känns grå eller dimmig
• små suddiga fläckar dyker upp mitt i synfältet
• bokstäver eller delar av ord försvinner när du läser
• det blir svårare att känna igen ansikten och se små detaljer
• avstånd blir svåra att bedöma, om bara ena ögat är drabbat.

Vid våt AMD kommer förändringarna snabbt. Det typiska är att raka linjer, som en dörrkarm eller en rad text, ser vågiga eller krokiga ut och att ansikten ser sneda ut. Läkarna kallar det krokseende. Du kan också få en suddig fläck precis där du tittar. ^1,3

Sitter förändringarna bara i ena ögat märks de ofta inte direkt, ibland inte på flera år. Därför behöver du hålla för ett öga i taget för att upptäcka en skillnad. ¹ Har sjukdomen pågått länge kan synen mitt i synfältet försvinna, och där ser du då en suddig eller mörk fläck. ^1,2

Amslertest: kolla synen hemma

Ett Amslertest är ett rutnät med en prick i mitten. Du håller för ena ögat, tittar på pricken och ser efter om linjerna runt omkring är raka och hela. Byt sedan öga. Finns det inget rutnät till hands går det lika bra att titta på något rakt, till exempel en flaggstång eller en dörrkarm. ¹

Gör testet ungefär en gång i månaden, så märker du tidigt om något har ändrats. Ser linjerna vågiga eller krokiga ut, eller har en del av rutnätet blivit suddig eller försvunnit, ska du höra av dig till vården. Har du redan AMD är det ögonmottagningen du kontaktar. ¹

Testet ersätter inte en undersökning. Tidig AMD ger ofta inga symtom alls, och det är bara en ögonundersökning som kan visa förändringarna. ⁵

Vad ökar risken?

Risken ökar framför allt med åldern. Därutöver spelar det in om du ^1,2,5

• röker
• har föräldrar eller andra släktingar med AMD
• har höga kolesterolvärden.

Kvinnor drabbas något oftare än män, men det beror främst på att kvinnor lever längre. ²

Rökning är en riskfaktor du själv kan påverka. Att sluta röka, äta gröna bladgrönsaker och fisk och röra på sig hör till de råd som ges för att minska risken eller bromsa synförlusten. ⁵

Undersökning

Tror du att synen har blivit sämre kan du börja hos en optiker eller på en vårdcentral. ¹ Enligt de nationella rekommendationerna bör du få komma till en ögonmottagning inom två veckor om våt AMD misstänks. ³

På ögonmottagningen mäts hur bra du ser på långt och nära håll. Ögonläkaren tittar på gula fläcken i ett ögonmikroskop och fotograferar näthinnan med OCT (optisk koherenstomografi). Ibland behövs också en kontrastfotografering av blodkärlen. ^1,2,3

Du får droppar som vidgar pupillerna. De verkar i minst fyra timmar, och under tiden ser du suddigt och bländas lätt. Kör inte bil och cykla inte hem, och ta gärna med solglasögon. ¹ Läs mer om vad en vanlig synundersökning hos optikern innehåller.

Behandling av våt AMD: injektioner i ögat

Våt AMD behandlas med läkemedel som sprutas in i ögats glaskropp. Läkemedlen kallas anti-VEGF och hämmar den tillväxtfaktor som får de nya blodkärlen att bildas och läcka. ^1,3 Det finns flera sådana läkemedel. Ett exempel på verksamt ämne är aflibercept, som är receptbelagt. Behandlingen ges på en ögonmottagning, och vill du läsa om läkemedlet du har fått finns bipacksedeln på FASS. ^3,8

Det brådskar. Tiden från diagnos till första sprutan bör inte vara mer än två veckor, eftersom en snabb start ger bäst syn på sikt. ³ Behandlingen botar inte sjukdomen men bromsar den, och ungefär var tredje patient ser bättre efter att behandlingen har kommit i gång. ^1,3

Så går det till: huden runt ögat tvättas, och du får bedövande och bakteriedödande droppar. En liten hållare håller ögonlocken öppna medan läkemedlet sprutas in. Själva sprutan går på några sekunder och är sällan smärtsam. Efteråt kan du se läkemedlet som ett moln eller som små luftbubblor. Bubblorna försvinner inom ett par dagar. När bedövningen släpper är det vanligt att ögat svider och skaver till nästa dag. Undvik hård fysisk ansträngning resten av dagen. ⁴

I början får de flesta en spruta i månaden. Sedan förlängs tiden mellan behandlingarna så länge ögat är lugnt, och för många pågår behandlingen resten av livet. ³ Missa inte bokade tider, eftersom sjukdomen kan blossa upp om uppehållen blir för långa. ⁴ Komplikationer är ovanliga. Den allvarligaste är en infektion inne i ögat, som drabbar ungefär en på 2 000–3 000 injektioner. ³ Vid vissa ovanliga varianter av våt AMD kan läkaren i stället använda fotodynamisk behandling, en kombination av läkemedel och laser. ^3,5

Torr AMD: ingen behandling som botar

Det finns ännu ingen effektiv behandling som stoppar torr AMD, och det gäller också den sena torra formen. Forskning pågår. ^1,2,5 Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) avslog 2024 en ansökan om ett läkemedel mot sen torr AMD med geografisk atrofi, eftersom nyttan inte bedömdes väga upp riskerna. ¹² Det du kan göra är att få hjälp att använda den syn du har kvar, och att hålla koll på synen så att du märker om den torra formen skulle övergå i den våta. ^1,5

Vitaminer och kosttillskott vid AMD

Högdostillskott av AREDS-typ, med C-vitamin, E-vitamin, zink, koppar och antingen betakaroten eller lutein och zeaxantin, har prövats i två stora amerikanska studier, AREDS och AREDS2. ⁶ De har bara minskat risken för försämring hos personer som har medelsvår AMD, eller avancerad AMD i ena ögat, med ungefär en fjärdedel. Hos personer utan AMD eller med tidig AMD sågs ingen meningsfull nytta, och tillskotten förhindrar inte att sjukdomen uppstår. ^6,7 En Cochrane-översikt från 2023 uppskattar skillnaden vid medelsvår AMD till cirka 78 färre fall av sen AMD per 1 000 personer som tar tillskottet, och vid tidig AMD till ungefär fyra färre. ⁷

Har du AMD kan ögonläkaren berätta om sådana tillskott passar dig. De är inget läkemedel och skrivs inte ut på recept. Har du inga drusen finns det inget vetenskapligt stöd för att vitaminer gör nytta för gula fläcken. ^1,2 Röker du eller har du rökt ska du undvika tillskott med betakaroten, eftersom de ökar risken för lungcancer. Därför finns AREDS2-formeln, där betakaroten är utbytt mot lutein och zeaxantin. ⁶

Mer om AREDS, lutein och vad vitaminerna får och inte får påstås göra finns på sidan om vitaminer för ögonen.

Att leva med AMD

Det skadar inte ögonen att använda dem som vanligt. Du kan läsa och titta på tv så mycket du vill och vila när du blir trött. ² Några saker som brukar underlätta: ^1,2

• stark, riktad läslampa och ett förstoringsglas
• större text i telefonen och datorn
• ljudböcker och radio i stället för tidningar
• solglasögon om du bländas, eftersom ögat har svårare att ställa om mellan ljus och mörker.

Separata läsglasögon är ofta bättre än progressiva glas eller glas med läsdel, eftersom läsfältet blir större. Enkla färdiga läsglasögon räcker ofta och skadar inte synen. ² Läs mer om styrkor och hur du väljer på sidan om läsglasögon, och om filter och bländning på sidan om solglasögon.

Blir synen mycket dålig kan ögonläkaren skriva remiss till en syncentral. Där finns optiker, synpedagoger och kuratorer som hjälper till med förstoring, belysning och andra hjälpmedel. ^1,2 Ögonläkaren ska också säga till om synen inte längre räcker för att köra bil. ^1,2