Synen

Ögat är i princip en sensor som liksom en kamera är känslig för en viss typ av elektromagnetisk strålning, det vill säga ljus. at är inte känsligt för vilket ljus som helst utan endast ljus som är i våglängdsområdet mellan 400-700 nanometer, det vi vanligtvis kallar synligt ljus. Ljus vi inte kan se med ögat är ultraviolett ljus (under 400 nm) och infrarött ljus (över 700 nm).

Människans syn är ett samspel mellan öga och hjärnan som tillsammans ger oss en bild av omvärlden som är byggt utifrån färger, ljus och fokus. Ögat är konstruerat för att kunna hantera detta.

Ögats fokus

Ögat fungerar bäst för att fokusera på längre avstånd (över 6 meter), snarare än korta. När man fokuserar på längre avstånd behöver nämligen inte ögats lins omformas och musklerna som håller ögat kan vara avslappnade.

När man tittar på saker som är närmare än 6 meter så behöver ögonens muskler arbeta för att göra linsen tjockare, och på så sätt bryta ljuset mer. Det finns en undre gräns på hur nära man kan fokusera ögat, för yngre personer är det avståndet cirka 10 cm men avståndet ökar med åldern då linsen blir mindre böjlig med åren.

Ögat använder också pupillen för att blända av ljus så att inte alltför spridda ljusstrålar ska träffa ögat. Ljusstrålar från alltför spridda håll som skulle träffat linsens ytterkanter och inte kunna fokuseras på gula fläcken, och därmed skapa en suddig bild.

Till viss mån används även ögonparets sidomuskler för att fokusera ögonen till rätt fokus på nära håll. När man observerar ett objekt på långt håll ser ögonen relativt parallellt rakt fram men på nära håll ”pekar” ögonen inåt för att öka fokus – vilket gör att man blir korsögd.

När man arbetar med en dator, läser eller gör annat arbete som kräver fokus på nära håll får alltså ögonens större muskler, pupillen och linsen jobba aktivt för att fokusera om och om igen. Det är därför man ofta blir trött i ögonen av sådant arbete.

Ljusets brytning och våra linser

När ljus möter det mänskliga ögat bryts det, framför allt av hornhinnan. Med hjälp av sin muskulatur justerar linsen skärpan, genom det fenomen som kallas ackommodation. Det innebär att den omgivande muskelns aktivitet åstadkommer dynamiska förändringar i linsens brytningsförmåga, vilket gör att vi kan se både på distans och på nära håll. När muskeln kontraherar har linsen som mest brytkraft, och vi ser bra på nära håll. När muskeln relaxerar plattas linsen ut något, vilket minskar brytkraften och vi ser bättre på långt håll. En justerbar lins maximerar synfältets djup, olika mycket beroende på hur upplyst det är.

Linsen fokuserar ljuset som projiceras på retinas ljusreceptorer. Dessa celler delas in i stavar, som är mycket ljuskänsliga och registrerar ljusstyrkan, och tappar. Tapparna finns som tre olika sorter med olika känslighet för olika våglängder. Beroende på vilken våglängd ljuset har registrerar de olika tapparna antingen blått, grönt eller rött. Vårt färgseende är med andra ord beroende av tappstimuleringen. När det är mörkt omkring oss ser vi sämre, eftersom stavar är konvergenta och kopplade i ”knippen” till en och samma nervcell. Detta ger därmed en förstärkning av stavsignalen.

Ljusstrålar reflekterade ifrån olika punkter på det objekt vi tittar på korsas vid pupillen. När ljuset bryts i vårt öga inverteras bilden på retina, det vill säga den hamnar upp och ned. På näthinnan finns en punkt som kallas ”blinda fläcken”. Här råder total avsaknad av ljusreceptorer, då det är där som de retinala nervtrådarna går ut från ögat och färdas via nervus opticus till hjärnan.

Strax efter utgången ur ögat möts nervfibrer ifrån vardera öga, varav en del korsar över och byter sida. Nervtrådarna går därefter till hjärnans syncentrum i bakre delen av hjärnbarken. Tack vare överkorsningen är det nu signaler ifrån bägge ögonen som kommer fram och kan tolkas. Det är nu som den upp- och nedvända bilden från retina vänds rätt igen och vi blir medvetna om synintrycket.

15 comments

  1. Finns det något sätt att ”träna” ögats fokusmuskler så att risken för att de blir trötta minskar? Skulle man därigenom då kanske kunna undvika att behöva skaffa sig glasögon på äldre dagar? Någon som vet?

    1. Ålderssynthet går tyvärr inte att förebygga, men ett brytningsfel som närsynthet gör faktiskt det! Man kan använda läsglasögon eller dylikt som låter muskler i ögat slappna av, och därmed minskar den ansträngning ögat behöver göra för att fokusera.

  2. Hur kommer det sig att det är så pass vanligt med någon typ av brytningsfel? Har det med det moderna samhället att göra på något sätt?

    1. Hos de flesta är brytningsfelet medfött, men brytningsfel kan även uppstå efter en sjukdom eller ett trauma mot ögat. Att det moderna samhället skulle bidra är dock en intressant tanke! Faktum är att när man läser eller använder en dator får ögonen jobba extra mycket för att fokusera om och om igen. Detta leder till att man blir tröttare än vanligt i ögonen.

  3. Jag har börjat få jätte problem med att se i mörker. Fram för allt när jag kör bil, blir osäker på vad vägen går och när jag får möten. Jag upplever att jag blir bländad och ser då inte var vägen går. Vad beror det på? Finns det något ”botmedel” till det. Det är jätte jobbigt! Tacksam för svar.

    1. Hej Jeanette!
      Det finns kopplingar mellan närsynthet och dåligt mörkerseende – kanske är detta anledningen i ditt fall? Det finns också teorier om att A-vitaminbrist kan ge symptom i form av nedsatt mörkersyn. Prova att knapra morötter och blåbär, men framför allt: rådfråga en optiker, eftersom det du beskriver kan innebära en trafikfara!
      Lycka till!

  4. Ögats Fokusering
    Hur stor punkt fokuserar ögat på?
    Exempelvis när du läser, när du ser mot något i Naturen, när du ser på TV? För min del har jag konstaterat att fokuseringspunkten är mycket liten. Om du ser i ett korsord exempelvis så är fokuseringen nästan bara på en bokstav, men du kan se hela ordet om det inte är för långt. Hjärnan hjälper tydligen till att vidare tolka vad som står, vad det är för ord. Om jag på ett avstånd av 1 meter nu ser i mitten på texten jag skrivit på datorn, så ser jag inte vad det står i ytterkanten. Jag måste då flytta ögat åt det håll jag skall läsa texten. Detsamma i en bok, så måste ögat följa med framåt när jag läser. Och då frågar jag, är det olika från person till person, olika med ålder, hur fokuseringspunkten är beskaffad? et verkar på mig som om den är lite rörlig. Alltså mycket lite rörlig. Om Jag fokuserar i mitten på ordet Fokuseringspunkten ovanför här på ca 60 cm håll så är inte ordet helt klart ute i ändarna. Däremot så är ”ring” i mitten i ordet bättre klart. Därför kan det vara svårt i ett speciellt korsord att hitta vissa bokstäver, enär ögat bara fokuserar på så liten punkt. Det verkar som ett ord som är ca 10-15 mm på ett avstånd av ca 60 cm är ganska så klart utan att jag rör ögat till vänster eller höger. Om ordet är längre så måste jag röra ögat från början av ordet till slut. Normalt uppfattar hjärnan ordet mycket snabbt. Hjärnan har en förmåga att bilda sig en uppfattning om en hel mening ibland, och hoppar över texten, för hjärnan har uppfattat meningen i förväg. Men det kan vara en farlig slutsats, för det kan vara en annan text, som man inte uppfattade enär ögats fokus inte observerade det speciella ordet. Det skulle vara intressant att veta mer om detta, om det finns någon som forskat om detta. Thore

    1. Hej Thore!
      Tack för din fråga! Om någon annan läsare har kunskaper eller teorier i ämnet, vore det spännande att höra om!

    1. Hej Sara!
      Gråt är ett både fysiologiskt och psykologiskt fenomen, med känslomässigt framkallad tårvätska som rinner ut genom canalis lacrimalis, tårkanalen. Vi gråter när vi är rädda, ledsna, arga, glada osv. Om vi gråter tillräckligt länge kan tårvätskan ”ta slut”, så att det känns som en torr gråt.
      Tack för din fråga!

  5. Pingback: Ögat är ingen kamera | Brev från insidan
  6. Hej,

    Vid en ögon kontroll hos läkaren kom det fram att jag inte kunde fokucera ögonen. När jag är ute i bil eller affärer där det rör sig känner jag efterhand att jag blir dissy ”ser men inte ser”. Jag ser men hjärnan registrerar inte vad det är.Läkare sa att det var inget att göra. Att det hade med en krock med bil att göra.
    Det kommer inte när jag blir stressad för då funkar jag inte alls blir helt svart för mig. Tilläggas bör kanske att jag blev ”utbränd för ca 10 år sen”.
    Vad tror du om detta ??? Tacksam för svar.
    Hälsningar Margaretha

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *